Saltsmak

Klippans skrovliga hud kändes kylig
och havet viskade i natten.
Deras blickar brände sig fast i varandra
som tungan i kallt stål.
Smärtsam var deras insikt
om tidens begränsade möjligheter
att förändra tillstånd
och orden förblev outsagda.
Han kände den salta smaken
på hennes kinder och varsamt
drog han en darrande kropp intill sin
och pilar sköt ur dess inre.
Havet fortfor att viska,
för alltid, för alltid - förbi...